Några tankar om Augustpriset 2023

Lika peppad som jag var inför förra årets nomineringsevent, lika ointresserad var jag i år inför Augustpriset 2023. Faktum är att jag trodde det var på onsdag. Men det var ju idag. Där ser man. Jag har sedan länge lärt mig att det är minst sagt ovanligt att mina favoritböcker från det gångna året eller mina förhandstippningar finns med på listan över nominerade. Men låt oss kika på de nominerade ändå! En av dem gjorde mig i alla fall glatt överraskad.

Nomineringar Augustpriset 2023: Årets svenska skönlitterära bok

1. ”Studie i mänskligt beteende” av Lena Andersson (Polaris)
2. ”Moral” av Lyra Ekström Lindbäck (Modernista)
3. ”Spindelbjörken” av Pär Hansson (Norstedts)
4. ”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri (Albert Bonniers förlag)
5. ”Satansviskningar” av Sami Said (Natur & Kultur)
6. ”Jävla karlar” av Andrev Walden (Polaris)

Självklart var det Andrev Waldens debut ”Jävla karlar” som gjorde mig positivt överraskad att se bland de nominerade till årets svenska skönlitterära bok. Det är en sann pärla bland årets utgivningar och jag älskade den av hela mitt hjärta. Ville aldrig den skulle ta slut.

Straff av Ann-Helen Laestadius hade jag hoppats på, men tyvärr lyser den med sin frånvaro vilket förvånar mig. Mindre förvånad är jag över att Lena Andersson, Sami Said och Jonas Hassen Khemiri återfinns bland de nominerade – Augustpriset har ju en tendens att recycla nominerade. Både Jonas Hassen Khemiri och Lena Andersson har inte bara varit nominerade tidigare, de har även vunnit Augustpriset. Sami Said nomineras för andra gången, likaså Lyra Ekström Lindbäck. Pär Hanssons ”Spindelbjörken” må vara hans debutroman, men inte hans debut: han har tidigare gett ut flera diktsamlingar.

Nomineringar Augustpriset 2023: Årets svenska fackbok

1. ”Landet utanför. Sverige och kriget 1943–1945” av Henrik Berggren (Norstedts)
2. ”Vakna, mitt folk! Det judiska Europa mellan den franska revolutionen och den ryska” av Eva Ekselius (Volante)
3. ”Sundsvallsoligarken. En berättelse om hur Ryssland lurade väst” av Knut Kainz Rognerud (Mondial)
4. ”Vikingatider. När världen öppnades” av Anna Lihammer och Ted Hesselbom (Historiska media)
5. ”Älskade bror. En rapport från gängvåldets Sverige” av Lisa dos Santos (Forum)
6. ”Zorn. Ett liv, en tid” av Per Svensson (Albert Bonniers förlag)

Jag har läst förtvivlat få svenska fackböcker som givits ut senaste året. Av dessa på listan är det nog främst Lisa dos Santos jag är nyfiken på att läsa. Här saknar jag Diamant Salihus ”När ingen lyssnar” – mer brännande aktuell och välresearchad bok går knappast att hitta. Jag är fortfarande förvånad över att ”Tills alla dör” av Salihu inte fanns bland de nominerade fackböckerna 2021, så jag var rätt säker på att ”När ingen lyssnar” skulle stå med på listan. Det märks tydligt att jag inte ingår i juryn för Augustpriset, om man säger så.

Nomineringar Augustpriset 2023: Årets svenska barn- och ungdomsbok

1. ”De tar allt ifrån mig” av Linda Jones (Bonnier Carlsen)
2. ”Vitsippor och pissråttor” av Oskar Kroon och Hanna Klinthage (Rabén och Sjögren)
3. ”Alla äter alla” av Aron Landahl (Rabén & Sjögren)
4. ”Kompassens hjärta” av Anna Thulin (Natur & Kultur)
5. ”Presenten” av Emma Virke och Emelie Östergren (Lilla Piratförlaget)
6. ”Hundägarna och kattjägarna” av Frida Nilsson (Natur & Kultur)

Denna kategori är som alltid den mest spretiga. Hur jämför man ens bilderböcker med böcker skrivna för unga vuxna? Här hade jag naturligtvis velat se ”Pestblommor”, men jag är inte säker på om den gavs ut inom ramen för nomineringsperioden. Det ska också erkännas att jag inte läst många bilderböcker i år och faktiskt inte heller många svenska ungdomsböcker, trots att jag ofta hinner med en hel rad under ett läsår. ”De tar allt ifrån mig” av Linda Jones har dock stått med på min TBR. Den kanske jag borde bumpa upp lite?

Jag tänker inte gissa på vinnare. Jag hoppas naturligtvis på Andrev Walden, men det känns nästan taskigt av mig eftersom jag är rädd att jinxa hans vinstchanser. Det är klart att jag hejar på Walden hela vägen fram till ceremonin, samtidigt som jag funderar på vem Augustpriset egentligen är till för? Vem riktar det sig till? Är det verkligen för att tacka författare för ett jobb väl utfört? Hade det varit det hade vi väl sett en större bredd bland de nominerade? Riktar det sig till oss läsare för att lotsa oss till den ”välskrivna litteraturen”? Men även då hade vi väl sett en större bredd? Och om det vare sig är författaren eller oss läsare som är målgruppen – vem är det då egentligen?

Ptja, svaret gömmer sig faktiskt på Augustprisets hemsida: syftet är att öka försäljningen av de böcker som vinner (och nomineras, får vi gissa). Vad härligt för den lilla klick av svenska författare som är återkommande inslag bland nomineringarna år efter år. Då slipper i alla fall några äta gröt, menar jag.