Det känns som att man måste ha levt under en sten om man har missat David Baldaccis böcker. Det är i alla fall min gissning för hur jag själv har lyckats undgå att läsa en i alla dessa år. Men nu råkade jag se ”Lång väg till rättvisa” i vagnen för nyligen återlämnade böcker på mitt lokala bibliotek. Efter att ha gjort lite research på författaren blev jag direkt nyfiken. För jag älskar ju John Grishams böcker. Och David Baldacci är lite samma sak? Också en jurist som blivit författare. Som skriver spänningsfyllda böcker som har många inslag av lag och rätt.
Nu föll det sig av en slump så att min första Baldacci-bok blev första delen av serien böcker om FBI-agenten Atlee Pine, som de hittills kommit ut fyra titlar om. I ”Lång väg till rättvisa” startar vi på djupt vatten med Atlee Pines eget, traumatiska förflutna. Men i resten av boken är det främst en suddig kuliss. Något som man som läsare utgår ifrån är den röda tråden som ska binda ihop denna bok men de nästkommande.
En död mulåsna gör att Pine, stationerad vid FBIs enmansstation i Shattered Rock, kallas till det näraliggande Grand Canyon. En man är försvunnen. Snabbt visar det sig att saker och ting inte riktigt är vad de ser ut att vara. Miljöbeskrivningarna i boken är målande. Jag känner igen ökenmiljön i Utah och Arizona från mina egna besök i området. Jag både blir och blir absolut inte sugen på att vandra ner i den stora ravinen själv, efter att delar av bokens handling utspelas där nere i den varma, karga öknen.
Uppfriskande välskriven kvinnlig actionhjälte
Kanske är det här att lägga ribban riktigt lågt. Men jag gillar att ”Lång väg till rättvisa” har inte bara en utan två kvinnliga huvudroller. Två kvinnor, Atlee Pine och hennes sekreterare Carol Blum, som på alla sätt beskrivs som fullt kapabla till att ta sig an de utmaningar som handlingen bygger på. Nog för att det även finns gott om män i denna bok, som absolut inte har ont om karaktärer generellt. Faktum är att det ibland är lite rörigt att hänga med i vem som gjort vad.
Däremot är det faktiskt rätt trevligt, tycker jag som älskar action i både film och böcker, att ha en kvinnlig hjälte. Som bär tungt, slåss hårt, tänker smart och på alla sätt reder sig själv utan att det känns omänskligt. Det är inte heller så att Atlee Pine bär dem båda. Istället kompletterar de två FBI-anställda varandra så fort de ställs inför ett pressat läge, och Carol Blums bidrag till deras jakt på sanningen är lika ovärderlig.
Fartfylld handling som är orealistisk på rätt sätt
Handlingen rusar fram. De ytterst få gångerna det blir långtråkigt är vid en ovanligt detaljerad beskrivning av ett sportmoment. Eller vid en beskrivning av hur ett vapen monteras isär. Då flackar min blick lite. I övrigt sugs jag helt in i den fartfyllda handlingen. Den känns exakt så orealistisk som man förväntar sig av en thriller skriven av en författare som spottar ur sig sådana på löpande band. Många klassiska plottwists är också representerade. Korruption inom den egna organisationen. Välbeställda välgörare som dyker upp som en lösning från ingenstans. Konspirationer som tystas ned, men nog finns där ett korn av sanning ändå..?
Handlingen beskrivs nog bäst som orealistisk. Men på ett bra sätt? Precis sådär så man kan se det framför sig men ändå inte kan ana exakt vad som ska hända härnäst. För min del är behållningen i ”Lång väg till rättvisa” till stor just Atlee Pine. Jag gillar hur karaktären fungerar och att hon under boken utvecklas på ett sätt som faktiskt känns trovärdigt, och som gör att man relaterar till henne.
Jag trodde böckerna av David Baldacci skulle vara slätstrukna men underhållande. Snabbt bortglömda. Men jag känner redan att jag nog måste få veta vad som händer Atlee Pine härnäst. Så nu ser jag framför hur Baldaccis katalog av böcker kan bli perfekt semesterunderhållning för många kommande strandhäng och bilturer.
Vi använder oss av affiliatelänkar. Om du väljer att handla via dem så får vi provision på ditt köp. Det kostar inte dig något extra.
Köp ”Lång väg till rättvisa hos” av David Baldacci: Adlibris
Köp ”Lång väg till rättvisa hos” av David Baldacci: Bokus
